Malmvagnen

Kommer lastat med guldkorn.

Med nål och tråd från fjäll till hav- projektet

Älvarnas kulturarv – natur, traditioner och berättelser
När jag tittade närmare på de älvar som korsar våra gränser genom tema; vatten, upptäckte jag en rikedom av natur, traditioner och kultur som utgör en oändlig källa till inspiration. Älvarna har i århundraden format människors liv, försörjning och identitet och fortsätter än idag att vara viktiga symboler för gemenskap och kultur. Det har gett oss både motiv och inspiration att visualisera ett område som kan te sig oändlig. Det vi har tagit fasta på är, som alltid, en liten del och ett urval av det som finns att både säga, skriva och brodera. Hoppas ni uppskattar vårt arbete som är en textil dokumentation.

Ounasjoki – en av Lapplands sista fria älvar
Vi har tidigare undersökt naturen, midnattssolen, norrskenet och älven Ounasjoki. Ounasjoki är en av de större älvarna i Finland som fortfarande är oreglerad och inte har byggts ut för vattenkraft. Tack
vare detta har den bevarat mycket av sitt naturliga utseende och sina ekologiska värden. Älven är en av de viktigaste i finska Lappland och rinner genom vidsträckta skogs- och fjällområden innan den möter Kemijoki nära Rovaniemi.

Fiske och bastukultur
Fisket har varit en central del av livet längs älvarna i århundraden, särskilt lax- och sikfisket. Många familjer har delvis levt av älvens resurser och fört kunskapen vidare mellan generationer.
Bastukulturen är stark på båda sidor om gränsen och har länge fungerat som en viktig social mötesplats där människor samlats för avkoppling, samtal och gemenskap.

Språk och identitet
Meänkieli, ett finsk-ugriskt språk som talas i Tornedalen, är en viktig del av den lokala identiteten. Språket speglar områdets historia och de nära banden mellan människor på båda sidor av gränsen. Traditioner förenar människor över språk- och nationsgränserna. Älvens betydelse handlar inte bara om naturens krafter utan också om den sociala gemenskapen och utbytet av traditioner kring mat, musik och kultur.

Berättelsernas och gemenskapens betydelse
Berättartraditionen har länge varit central i Lappland. Muntliga berättelser om naturväsen, jakt och historiska händelser har förts vidare från generation till generation. Området har under lång tid präglats av nära kontakter mellan människor på båda sidor av gränsen. Släktband, handel och gemensamma traditioner har knutit samman byar trots att de ligger i olika länder.
Kulturen i Tornedalen är därför en unik blandning av samiska, svenska, finska och tornedalska traditioner med en stark anknytning till naturen och älven.

Samisk kultur och naturkunskap
De nordligare områdena har länge varit en del av samernas traditionella marker. Renskötsel, fiske och djup kunskap om naturen har präglat livet i regionen under århundraden. Den samiska kulturen bygger på respekt för naturens balans och en nära relation till landskapet. Kunskaper om djur, väder och årstidernas växlingar har varit avgörande för överlevnad och livsstil.

Årstidernas påverkan
Årstiderna har alltid haft stor betydelse för kulturen i norr. Sommaren med sina ljusa nätter och vintern med snö, mörker och kyla har format arbete, högtider och vardagsliv. Under kaamos, den mörka polarvintern, skapas särskilda visuella och kulturella uttryck där naturens närvaro blir extra påtaglig. Ljuset, tystnaden och landskapet har inspirerat både berättelser och traditioner.

Folktro och sägner
I finska Lappland och de samiska områdena finns många sägner och andliga föreställningar kopplade till naturen. Älvar som Torne älv, Muonioälven och Könkämäälven betraktades ibland som levande väsen med egna krafter.
Fiskare visade respekt för vattnet genom att undvika höga rop eller genom att lämna små offergåvor. Man trodde att naturen kunde ge både lycka och otur beroende på hur människor uppförde sig. Norrskenet väckte både fascination och respekt. I vissa samiska traditioner ansågs det vara andarnas
eller de dödas krafter som rörde sig över himlen. Därför skulle man inte vissla åt norrskenet eller uppträda respektlöst när det syntes.
En välkänd figur i samisk folktro är Stállu – en stor och stark men inte särskilt klok jättegestalt. I berättelserna lyckas vanliga människor ofta överlista honom genom list snarare än styrka.

Naturens väsen och djurens betydelse
Skogar, fjäll och sjöar ansågs ibland ha egna väsen. Jägare och renskötare behövde visa respekt för djuren och marken. Om man tog mer än man behövde kunde naturens balans störas, vilket enligt folktron kunde leda till otur.
Brunbjörnen hade en särskilt stark ställning i samisk och finsk tradition. Björnen sågs som ett mäktigt och nästan mänskligt djur, och efter en björnjakt kunde särskilda ceremonier hållas för att hedra dess ande.

Ett kulturarv att bevara
Många av dessa berättelser speglar en äldre syn på människans relation till naturen, där älvar, skogar och fjäll sågs som platser fyllda av andlig betydelse och inte enbart som resurser.
Detta kulturarv lever fortfarande kvar i regionens identitet, berättarkonst och traditioner. Genom att bevara och föra vidare dessa berättelser kan vi värna om kunskapen och inspirationen från tidigare generationer och ge den vidare till framtiden.

© Text och broderier av Karina Jarrett 2026 till utställningen Med nål och tråd från fjäll till hav

Projektet har fått stöd av Kulturfonden för Sverige och Finland. Inramningarna har gjorts på Galleri Konst och ramar i Luleå.

Broderi som metod för dokumentation

Som museimänniska vilket jag har varit större delen av mitt yrkesliv, vet jag vikten av att dokumentera det som inte går att spara. Vi dokumenterar, vårdar och bevarar för eftervärlden och helst ska vi vara relevanta för samtiden.
Mitt sätt har varit att använda kreativitet och kunskap som medel för att bevara minnen och berättelser i form av broderier. Att dokumentera ett samhälle som dör, är inget undantag. Så länge människor har levt, har vi fått hantera döden och dess konsekvenser.

Första gången jag visade broderier kopplade till döden var under en byadag i min ateljé i byn Yrttivaara. Utställningen visade broderier om tätorten Malmberget, en gruvort i Norra Lappland. Jag hade bjudit in kvinnorna som deltog i Handarbetscaféerna att ställa ut sina broderier.
I den här berättelsen har jag valt ut broderier som gestaltar döden som fenomen och är direkt kopplade till döden av ett samhälle som försvinner.

Broderierna

I broderiet Av järn är du kommen broderade jag stämningen av ett döende samhälle. Till broderiet använde jag ståltråd, koppartråd och silvertråd. Trådarna görs av samma mineral som utvinns från gruvor på orten. Namnet syftar bland annat på att allt som lever, ska också dö. Orten föddes med gruvan, utvecklades, blomstrade och dör på grund av gruvans expansion.

Den broderade gravstenen In memoriam I, bär bilden av en gruvarbetare, en av många som har fått sätta livet till på en farlig arbetsplats. På gravstenen står symbolen för järn i miniatyr.  Symbolen är den västerländska kulturens äldsta ideogram och står för mänsklig styrka, envishet, ära, mod, skärpa i kropp och själ samt tilltro till makt.
Järnsymbolen är också symbolen för Mars och från början hade inget med det manliga könet att göra.

Andra gången jag broderade döden som tema var när jag blev bjuden till ett seminarium som handlade om att utmana den normativa synen på döden. Genom att forskare från olika discipliner och bakgrunder presenterade ny forskning och syn på döden i samtiden.
Jag curerade en presentation och höll i en workshop där vi broderade ett minnesmärke över förlust och sorg. Det visar, att det aldrig är kört, att det finns alltid något man kan göra.

Den sköra tråden är tråden som håller ihop två ambivalenta samhällen som fragmenteras sönder.

Att använda broderi som metod och att jämföra en fysisk förändring av ting, plats och de immateriella värden som finns på platsen, med döden är inget konstigt. Jag är född i ett land där världens största koppargruva finns, där salpetersgruvorna har skapat enorma skillnader och samhällsförändringar.
Jag har fått höra berättelser om gruvor från barnsben och sett hur gruvorter dör, inte bara i Sverige utan även utanför landets gränser.

Ett samhälle som dör har många sidor
Att utmana de sociala och kulturella normerna av vad dokumentation är och kan vara och använda broderi som metod, framför allt när det skapas av kvinnor, är inte alltid enkelt. Men döden kan gestaltas på många olika sätt.
Döden av ett samhälle kan jämföras med döden av en närstående. Det påverkar livet djupt och man upplever samma känslor, man drabbas av en kris. 

En avsaknad av berättelser med andra perspektiv än den normativa, gör historien fattig, opålitlig och berör ingen. Myterna är många och bilderna förvirrar och kan te sig något ensidiga ibland, därför är våra bilder viktiga. Det är vad mitt arbete och engagemang handlar om.

Alla broderier är broderade av Karina Jarrett och fotograferade av Ola Norén, ©Norrbottens museum. Text: Karina Jarrett april 2025

Brodera på papper

Broderi och applikation på tidningspapper

Att arbeta med tidningspapper ger möjlighet att använda material som du redan har hemma.
Vi experimenterade och skapade egna underlag att brodera på. Här delar vi med oss av våra erfarenheter, kanske vill du också testa?

Genom att riva sönder, klistra ihop och skapa något nytt, skapade vi också en annan bild av vad broderi kan vara och vad det kan användas till.
För att skapa en yta som var både slitstark och flexibel, började vi experimentera med tidningspapper. Vi valde färger som vi hittar i malmens och gruvans färgskala. Tidningspapper är både tåligt och intressant. Två ingredienser som bidrar till slutresultatet. Vi började att arbeta med ett slags papier maché, efter eget recept, experimenterande och misstag. Fördelen med det här materialet är att det blir hållbart och väldigt användbart, du kan forma pappret precis som du vill. Det går att använda till 3D broderier. Ytan kan bearbetas till en ojämn yta, som gruvans väggar och det är vad några av oss ville åstadkomma.

Skapa prototyp

Vi skapade en prototyp av det vi ville göra och brodera på. Vi undersöker både tema och möjliga alternativ, vi tänker ut färger och innehåll. Vi river tidningspapper i bitar och lägger de omlott på en yta som går att bearbeta och inte fastnar. En plastduk t.ex. Vi använder lim som vi blandar och kokar själva.
Om du vill testa att göra eget material som underlag kan du börja med små bitar, 10X10 cm är bra storlek för prover.

Det är trevligt att jobba med händerna och forma ytan som vi vill ha den med ljummet lim. Vi använder handskar. Du bestämmer själv tjockleken på din pappersyta, tre lager rivet papper är lagom, har vi kommit fram till. Du kan prova dig fram. Viktigt är att ha ett jämt lager tidningspapper över hela ytan, så det inte går sönder senare när du väl börjar brodera. När det har fått torka målar vi med akrylfärg och låter det torka ordentligt.
Akrylfärg gör underlaget starkare. När ytan är klar att brodera på, gör vi hål från framsidan med en nål som passar tråden vi tänker brodera med. När vi börjar brodera är det noga med hur vi trär tråden genom pappret så pappret inte rivs, vilket det gör om man gör nya hål från baksidan.
Ett tips är att jobba med ljus. En lampa du kan rikta och se var hålen finns, är väldigt bra.

Historiska dimensioner

Vi tog vara på tygremsor från 50 och 60 talet. Tygerna har använts som material till trasmattor i Malmberget och skulle slängas, de var malätna.
Bra tecken om du ska använda äldre tyger. Förr använde man malmedel som kan vara giftigt, det fastnar på fibrerna även om tyget tvättas. Tygets former på applikationen, har anpassats efter hålen till broderiet, i Fåglar I, t.ex. Tyget tvättades och ströks innan användning.
I Carina Engelmarks Överlevarna har plast använts till insekternas vingar och metall till insekternas ben.
Eeva använder en perfekt rund sten på insidan av skålen. Den lägger sig i mitten efter sin egen vikt, rörlig men ändå fast i sin form, håller stenen skålen på plats.

I broderiet Trädgården, har Karina arbetat med sprickor. Det som är frånvarande eller i tomrummet som uppstår, är lika viktig. Vi återkommer till temat i nästa inlägg.

Recept på klister:
4 delar vatten
1 del vetemjöl
en tesked salt.
Det håller några dagar i kylen.