Olika sätt att resa

Under vintern 2008 och våren 2009 arbetade vi med Internationella caféets kvinnogrupp på torsdagskvällar. Vi arbetade med traditionell handarbete, vi sydde, målade, stickade och pratade.

De flesta kvinnor som besökte caféet och arbetsgruppen var asylsökande, vilket gjorde att deltagare kom några gånger och andra kom aldrig tillbaka. Vi skrev ner deras berättelser och sparade bilder av deras arbeten.
De flesta vet vi vet något om, får stanna i Sverige d.v.s. får positivt besked från Migrationsdomstolen, de stannar kvar i kommunen eller blir omplacerade till andra städer.
Många skickas vidare till ett liv någonstans i Sverige. Dem som inte får stanna skickas tillbaka till deras ursprungsländer. Några försvinner till ett liv i anonymitet utan formell förankring i samhället.

Utställningen vi gjorde tillsammans handlade om människor på flykt från krig eller politiskt förtryck. Genom arbetet gestaltade vi också olika sätt att resa.
Syftet och ambitionen var att dokumentera berättelser om människor som passerar eller stannar i kommunen. Varför migrerar dem? Vad lämnar de efter sig? Vilka avtryck lämnar dem på den platsen de befinner sig nu och iså fall hur ser det ut? Det är några av de frågor vi ställde och gestaltade.
Tack till alla deltagare var ni än befinner er idag.